Har man någonsin kört bil i Stockholm så vet man också att skicket på vägarna inte är det bästa. Det handlar här inte om att Stockholm som stad ignorerar detta utan som största förklaring så kan man istället se att det är all trafik som ställer till det – speciellt den tyngre. Att det hela tiden åker tunga lastbilar blandat med lättare personbilar sliter helt enkelt på vägarna och gör att asfaltering är väldigt nödvändig i Stockholm.
Detta sett både ur en säkerhetssynpunkt och ur privatpersoners ekonomi. Ser man till säkerheten så är en dålig väg naturligtvis livsfarlig; finns det stora hål eller skåror så kan stora olyckor uppkomma och ske – många med dödlig utgång. Där kan en ny asfaltering rent av rädda liv. Om vi spinner vidare på temat olyckor, men bortser från personskador, så kan dålig asfaltering medföra skador på bilar som i slutändan drabbar plånboken hos den som framför fordonet. Med detta sagt – hur ser det egentligen ut gällande asfaltering i Stockholm?
Svaret här är att den kunde varit betydligt bättre. På många håll i Stockholm ser man dessa farliga hål och dessa gropar/skåror efter de tyngre lastbilar och bussar som åker dagligen åker i- och kring staden. Här måste man kräva mer av staden och de bestämmande i den. Dålig asfaltering kommer förr eller senare att orsaka allvarliga olyckor och här måste man vara lite bättre förberedda än vad man är i dagsläget. Detta speciellt i de områden där både bilister, bussar, cyklister och gångtrafikanter vistas samtidigt och där man främst kan peka ut Götgatan som den värsta gatan gällande detta. Vi får här hoppas att Stockholm tar tag i detta och ser till att med jämna mellanrum stänga delar av gatan för ny asfaltering; som det ser ut idag så är det nämligen oacceptabelt och direkt farligt.
Stockholm växer och blir större
Stockholm har dessutom en härlig utmaning framför sig som ligger i att staden hela tiden växer och expanderar utåt. Detta innebär att behovet av bättre asfaltering i framtiden kommer att bli än högre än vad det i dagsläget är. Små landsvägar där det idag är en försumlig mängd bilar som framförs kommer i framtiden att få ett högre tryck på sig i takt med att fler människor flyttar till staden.
Det som gör asfaltering svårt och som gäller över hela Sverige är att det handlar om ett säsongsbetonat jobb som dessutom endast – på grund av just trafiken – måste ske under nätter, kvällar och under perioder på dygnet då trafiksituation är som lägst. Att asfaltera under rusningstrafik är en dålig lösning – men en lösning som kan vara absolut nödvändig då alternativen i form av olyckor – helt enkelt – är så mycket värre. Vi får hoppas att Stockholm är väl förberedda på att möta denna utmaning som står för dörren.